Så kan det va i bland

25/3 tog jag tåget upp till Umeå på obestämd tid. I morgon 10/8 är det dags att åka tillbaka till livet i Stockholm. Ärligt så blev det kanske lite längre än vad jag först trodde. Men i och med hur det ser ut i världen just nu så har jag inte direkt haft någon stress att åka tillbaka.

Men nu är är det dags. Väldigt länge sen jag kände sådant vemod över att åka. Det har gått så lång tid att det mer och mer börjat kännas som hemma här. Det har väl egentligen alltid varit en del av mig som sett Umeå som hemma men det har blivit extremt påtagligt nu. Även om jag varit hemma en stor del ensam så känns det smått konstigt att jag inom 24h ska bo helt ensam igen. Att börja åka tunnelbana igen och inte bara kunna ta cykel hur som helst är också väldigt konstigt. Allt kommer kräva en mer noga planering.

Känns så konstigt för har aldrig riktigt känt så här. ändå gått nästan 7år sedan jag flyttade. Tror det som händer i världen påverkar än kanske mer än man tror.

Känns som jag är lite vilse i livet just nu bara. Men så är det i bland och vet att det i slutändan alltid blir bra ändå.

Elin Burman
Lev livet i dag för i morgon kan det vara för sent.
Alltid sakna aldrig glömma.


Gillar

Kommentarer